Kollektivt medvetande och tidsåldrarnas cykler (Yugas)

Detta inlägg handlar om de fyra tidsåldrarna utifrån den forntida indiska läran om cykler. 

Vi är alla en del av det kollektiva medvetandet. Det innebär att vi alla tillsammans är ansvariga för skapandet och upprätthållandet av livet på Jorden. Om alla verkligen förstod detta på djupet skulle den viktigaste resan i livet vara att söka högre medvetenhet. Högre medvetande skulle då vara viktigare än t ex pengar, berömmelse eller det materiella.

Om alla hade en förhöjd medvetandenivå så skulle maskulina och feminina energier vara i balans vilket gynnar alla. Det skulle då t ex inte finnas krig, ingen hungersnöd, inget missbruk, ingen sjukdom och inget hat och inte något miljöhot mot planeten. 

För mycket länge sedan, levde vi så på Jorden! Detta enligt vad som beskrivs i urgamla heliga texter, symbolspråk och muntliga berättelser. 

Det berättas om en tid i historien då högre medvetande härskade, att vi levde i högt stående kulturer över hela planeten. Det var en tid som i indiska läror kallas Satya Yuga eller Guldåldern och som ingår i en tidsålderscykel som man kallar Yugacykeln. En cykel är alltså en Yuga som har ett namn. De gamla indiska lärorna säger att vi nu lever i Kali Yuga, en tidsålder av mörker då det högre medvetandet försvinner och ersätts med ego, girighet, materialism och så vidare. 

Under Kali Yugas tidsålder nedtonas de andliga krafterna och förmågan att höja medvetandet "hos massan" (även om det givetvis alltid finns undantag). Det sker hos de flesta en gradvis minskning av dharma, visdom, kunskap, intellektuell kapacitet, livslängd, känslomässig och fysisk styrka.

Men när började Kali Yugas tidsålder? Och när tar den slut?

Vi ska titta litet på Yugas tidsålderscykel så som de forna indierna har beräknat den:

Yugacykeln och de fyra tidsåldrarna

Enligt indisk mytologi består Yugas tidsrymd av fyra olika tidsålderscykler.

En komplett Yuga börjar med Satya Yuga/Krita Yuga (Guldtidsåldern), som går över till Treta Yuga (Silvertidsåldern) och sedan till Dvapara Yuga (Bronstidsåldern) och därefter till Kali Yuga (Järntidsåldern). Deras associationer till metallerna har dock inget att göra med vår gamla järnålder osv. Utan man kan likna det vid morgon, förmiddag, dag (kl. 12 -13), eftermiddag, kväll och natt. 

På ett sätt kan man också likna denna tidsålderscykel med årstiderna. Under Kali Yuga (Järntidsåldern) t ex befinner sig vår planet i ”vintern” eller natten, då medvetandet somnar och vi glömmer vilka vi verkligen är. Det är en tidsålder av mörker, då bl a moral och mentalitet befinner sig i sin lägsta punkt i tidsålderscykeln. Men under Satya Yuga – Guldåldern – d v s ”sommarens” eller "dagens" tidsålder har vi tillgång till hela vår potential och högre nivåer av medvetande.

På dagen - eller under "sommaren" - är vi närmast Solen, vi är i Satya Yuga, och på eftermiddagen är det svalare då vi är i Treta Yuga, och på kvällen i skymning befinner vi oss i Dvapara Yuga och på natten är det mörkt och man ser då ingenting, det vill säga Kali Yuga. På morgonen blir det skymning igen, det vill säga Dvapara Yuga och sedan förmiddag, Treta Yuga.

På det sättet går det runt när vi snurrar i en ellipsform runt vår centrumsol Galatic Centrum  (INFO). Vår planet gör ett varv runt denna centrala sol och hela vår galax gör alltså ett varv runt denna under längre tidsintervall. 

Antagligen finns det både långa och korta tidsåldrar och vi har samma sak under dygnets 24 timmar eller årstiderna. Universum tycks ha längre "dagar och nätter" eller årstider. 

Det indiska eposet Mahabharata beskriver Kali Yuga som den period då ”världssjälen” (det kollektiva medvetandet) har en mörk i färgton, och bara en fjärdedel av godhet (ljus) finns kvar, som långsamt sänks till noll vid slutet av Kali Yuga. 

Människan vänder sig då till det ”onda” och sådant som ljus andlighet och andliga gåvo-ceremonier faller i glömska. Alla urartar...

Men under Satya Yuga/Krita Yuga – Guldåldern har vi tillgång till våra befogenheter och hela vår potential och får tillgång till högre nivåer av medvetande och andra dimensioner och kan där hämta intuitiv och telepatisk information.
Då är vi väldigt nära Solen, som också är Sanningen. Och i Kali Yuga är vi längst bort från Solen (natt, svart, järn, okunskap, förvirring, allt som är svart).

När går vi från Kali Yuga till Satya Yuga - från järn till brons?

Trots den genomarbetade teologiska ram som beskriver egenskaperna hos denna ålder förblir exakt start- och slutdatum för Kali Yuga höljt i dunkel.

Den längd och kronologisk utgångspunkt i människans historia av Kali Yuga har gett upphov till olika bedömningar och tolkningar.

Jag presenterar de jag känner till här:

De flesta tolkare av hinduiska skrifter tror att Jorden för närvarande finns i Kali Yuga. Andra författare som Swami Sri Yukteswar och Paramhansa Yogananda tror att det nu är en stigande Dvapara Yuga, vilket indikerar nivåer av cykler inom varje större Yuga- period som var och en är en utveckling, de mindre cyklerna inom cykler leder så småningom till full utveckling av kvaliteterna hos åldrarna. Aurbindo Ghosh har skrivit att Kali Yuga nu är över. Kali Yuga sägs ibland ska pågå 432 000 år, även om andra varaktigheter har föreslagits.

Enligt en av de tidigaste kända texterna (Manu Smriti) som beskriver Yugas, är längderna 4800 år + 3600 år + 2400 år + 1200 år, totalt 12 000 år för en båge, eller 24 000 år för att slutföra cykeln, vilket är ungefär en precession (den gradvisa ändringen i riktning för jordens rotationsaxel) av dagjämningen. Dessa fyra Yugas följer ett tidslinjeförhållande om (4: 3: 2: 1).

Yugacykeln följer Solen, Jorden och planeten Sirius. När Solen är närmast Sirius, går vi in i perioden av högre medvetande: Guldtidsåldern eller Satya Yuga/Krita Yuga. När Solen är längst bort från Sirius, går vi in i Järntidsåldern - Kali Yuga. 

Bevis från olika källor stöder idén om en fullständig Yugacykel om 24.000 år, som består av en stigande och fallande cykel av 12.000 år vardera. (INFO). 

Enligt Surya Siddhanta, började Kali Yuga vid midnatt (00:00) vid en nymåne den 18 Februari 3102 f.Kr. i Julianska kalendern, eller 14 Januari 3102 f.kr i Gregorianska kalendern. Det var inte bara nymåne utan planeterna sades ha stått på rät linje i vårt kosmos för att markera starten. Det handlar om precessionen (orsakad av gradvis rotation av Jordens axel) av dagjämningspunkterna som är den tidsperiod som det tar Jordens axel att passera genom en fullständig zodiakcykel.

Den populärt mest accepterade tidpunkten för början av Kali Yuga är 3102 f.Kr. och horoskopet bekräftar häpnadsväckande väl det indiska datumet (enligt Surya Siddhanta), så det är ingen tvekan om att där fanns matematiker/astronomer som kunde räkna ut horoskopet så långt tillbaka i tiden. Detta datum anses också av många hinduer vara den dag då Krishna lämnade Jorden för att återvända till sin sfär. (INFO)

Men enligt andra som forskat i de gamla skrifterna, med mera, så startade Kali Yuga 3676 f.Kr. (INFO). Enligt dessa skrifter är vi nu i slutet på Kali Yuga, nästan 5700 år efter dess början 3676 f.Kr.  Och i slutet av Kali Yuga följer ytterligare tre Yugas som spänner om 9.000 år, innan den uppåtgående cykeln avslutas.

Å andra sidan så anses det av en del att vi under 2012 kom ifrån Järnåldern (Kali Yuga) och övergick till Bronstidsåldern (Dvapara Yuga).

Oavsett om vi har kommit in i Bronstidsåldern eller är på väg in i den, så innebär Bronstidsåldern att vår medvetenhet långsamt börjar stiga. Alltfler börjar då bli medvetna om sin andlighet och också om sådant som energiers inverkan och högre dimensioner.

Senare, efter bronstidsåldern, så går vi in en mycket högre nivå av medvetande, Silvertidsåldern, och sedan stiger medvetenheten och vi går vi över till den högsta nivån, Guldtidsåldern, då bara gudomligt (rent) medvetande råder.

Men det handlar om långa tidsintervaller!

Den fullständiga Yugacykeln om 24.000 år består av en stigande och fallande Yugacykel, som följer varandra för evigt liksom cykler av dag och natt. 

Nedan ses de relativa varaktigheterna av de olika Yugas i tidsålderscykeln och övergångsperioderna, som förekommer vid början och slutet av varje Yuga, kända som Sandhya (gryningen) och Sandhyansa (skymningen). 
Följande värden finns i sanskrittexter för varaktigheten av Yugas och deras respektive gryningar och skymningar:

Satya Yuga (Guldtidsåldern): 4000 år + 400 år gryning + 400 år skymning = 4800 år

Treta Yuga (Silvertidsåldern): 3000 år + 300 år gryningen + 300 år skymning = 3600 år

Dwapara Yuga (Brontidsåldern): 2000 år + 200 år gryning + 200 år skymning = 2400 år

Kaliyuga (Järntidsåldern): 1000 år + 100 år gryningen + 100 år skymning = 1200 år

Vår nuvarande mörka tidsålder Kali Yuga bör ha startat 3102 f.Kr. eller 3676 f.kr och därifrån har vi utvecklats genom den stigande Kali Yugan som närmar sig sitt slut.

Varje tidsperiod har en mening

Yugacykeln beskriver inte medvetandet på individnivå, utan snarare på en global nivå. Så Yugacykeln används för att beskriva en tid präglad av var mänskligheten som helhet befinner sig, och vart vi är på väg.

Slutet av Yugacykeln kommer oundvikligen att följas av omvälvande jordförändringar och civilisationskollapser, vilket är kännetecknande för övergångsperioder. 

Dwapara Yuga (Bronstidsåldern) skiljer sig fundamentalt från Kali Yuga i dess andliga och materiella dimensioner, som kan härledas från de antika texterna. Därför kan vi räkna med långtgående förändringar i vår miljö, och eventuellt i vårt kosmiska grannskap, under övergången till perioden med ökad medvetenhet. 

Vi bör vara medvetna om dessa större tidscykler som styr den mänskliga civilisationen och de förändringar som hägrar i horisonten.
Vi snurrar runt Solen.
Vårt solsystem snurrar runt centrumsolen (GC) i galaxen.

Vår galax snurrar antagligen runt en annan större centrumsol!

Det är intressant att vår planet rör sig genom dessa cykler av hög och låg medvetenhet och det hela verkar också ha en anledning. Vårt medvetande skiftar varje gång vi går igenom cykelns skiften under 24.000 år.

Även om järntidsåldern kan ses som ”dålig” och guldtidsåldern som ”bra”, så  tjänar varje tidsålder sitt syfte och varje tidsperiod har betydelse på sitt eget sätt. En mening.

Under den forna Guldtidsåldern, förstod våra kloka förfäder att vi skulle komma att förlora våra medvetandenivåer under mörkrets tid, Järntidsåldern, så de lämnade kvar ledtrådar. Våra förfäder gav oss alltså ledtrådar så att vi skulle kunna komma ihåg vilka vi verkligen är och vår rena potential.

Dessa ledtrådar finns på mycket speciella, heliga kraftplatser som t ex Stonehenge och de stora pyramiderna i Giza. De finns nedtecknade t ex i Dödahavsrullarna, de kan också beskådas i gammal konst och i antika tempel och så vidare.

Ju högre vårt medvetande blir, desto mer sannolikt är det vi att upptäcker dessa ledtrådar och också börjar förstå vad de egentligen handlar om.

Det sägs att s k ”Ljusbärare”, ”jordiska änglar”, ”starpeople” och ”stjärnsjälar också skickas till Jorden under de mörka perioderna för att  påminna oss om vårt sanna väsen.

VILL DU VETA MER?

Se gärna Pyramid Code HÄR:
LÄS MER: HÄR, HÄR, HÄR OCH HÄR  HÄR HÄR  HÄR  HÄR   HÄR